jblovestories

Förlåt att det förra blev så kort men jag råkade trycka på publicera istället för spara i utkast.

---

-Så var vill du käka?
-Jag vet typ två restauranger här utom McDonalds så du får välja.
-Gillar du italienskt?
-Yes.
-Då vet jag ett sjukt bra ställe som vi måste besöka.

---

-Är det ok?
Jag valde att inte svara. Utan jag gick framför honom och sen nickade jag. Lite sent men han fattade i alla fall.

Restaurangen la inte så långt borta så vi gick dit. Vi satte oss på uteserveringen även om det var lite kyligt och beställde båda olika sorters pastarätter. Under tiden som vi väntade på maten berättade Jake att han var elitsimmare som har simmat sen han var fem. Det var då jag också började simhoppa. Han berättade också att han var sexton och gick i samma skola som jag. Skolan var ju i och för sig stor men det var ändå konstigt att jag inte hade sett honom förut. Han gick dessutom i samma årskurs som jag och vi hade två lektioner ihop. Jag kanske inte riktigt brydde mig om vem jag träffade och såg. Han kände också Erik och han sa att hur illa jag än råkade ut så hade hans ex-flickvän fått det ännu värre. När hon gjorde slut med honom våldtog han henne och misshandlade henne så grovt att hon låg i djup koma i tre veckor. Han blev aldrig dömd men alla på skolan visste att han var skyldig. Jag blev helt chockad, var Erik så här mot alla och hela tiden? Jake varnade mig också:
-Du måste hålla dig borta från honom, han är farlig. Men om han stör dig eller gör något så säg till mig. Den jävlen är rädd för mig och med all rätt.
Hans ögon mörknade och han tonfall blev lite hotfullt men snabbt så kom han tillbaka till sitt glada humör igen. Jag rodnade av hans omtanke och blev helt glad över att jag hade sån tur att jag hade träffat två helt underbara killar på mindre än två veckor.

Maten var jättegod men efter att vi ätit oss mätta ( = en extraportion senare) så tog vi bussen hem till honom. Han bodde i ett urgulligt ljustblått radhus ganska nära mig. Hans rum låg precis som mitt på ovanvåningen. Det var ganska stort, lite midre än mitt men mitt var enormt. Det var också lite stökigt men inte men än jag hade förväntat mig. Det här kunde jag klara av. Hans väggar var prydda med simaffischer och medaljer till skillnad från mina som låg i en flyttkartong längst in i garderoben. Rummet var väldigt mysigt och rymligt. Jag satte mig på sängen och precis då kom en lite kille in i rummet. Han var ganska kort och såg jättesöt ut. Han var kanske tio år gammal och han sprang rakt fram till mig och tog min hand och skakade den.
-Hej, mitt namn är Marcus.
-Hej, jag är Gemma.
-Är du Jakes vän?
-Ja, det är jag sa jag lite osäkert.
-Sluta nu Marcus, gå och lek i ditt rum. Jake schasade försiktigt iväg honom.
-Så söt han är. Hur gammal är han?
-Tio och han är inte lika söt efter att ha levt med honom i så länge. Tro mig.
-Haha, tänk mig då. Jag har en storebrorsa på arton år.
-Han som stack till college?
-Ja.

Vi pratade om allt möjligt tills klockan blev mycket och jag tyckte att det var dags för mig att åka hem. Jag ville hinna ta en tur till simhallen innan den stängde. Jag sa hej då till Marcus och till Jake och tackade honom för en rolig dag. Vi båda log när vi kramades innan jag gick mot bussen. Det var så skönt att han bara ville vara vän med mig och inte mer. Jag var tacksam mot honom, och mot Justin, och rätt som det var så ringde min telefon. Det var Justin och jag log glatt när jag hörde hans underbara röst:
-Hej älskling!
-Hej.
-Jag kommer hem ikväll så du skulle kanske vilja hitta på något imorgon?
-Visst. Vad vill du göra?
-Bara hänga med dig.
-Jag saknat dig riktigt mycket Justin.
-Jag vet, sa han kaxigt, men jag har saknat dig mer.
Jag log tyst för mig själv och mitt leende blev bara bredare.
-Hallå, Gemma är du där?
-Oj, haha, jag satt bara och log. Hehe.
-Haha, men då ses vi imorgon då. När ska jag hämta dig?
-När som helst, är ändå helt ensam hemma. Love ya!
-Love ya too. Ses.
*Klick*

Vi la på och jag tog bussen hem och sen sprang jag upp för att hämta min sim väska och sen stack jag än en gång till simhallen. Den här gången gick det mycket bättre, nu var det inte lika pinsamt för nu började min simning likna något.

Efter en timma på simhallen tog jag bussen hem och till min förvåning så var det en lapp på ytterdörren som löd:
"Gemma!
Du glömde din väska hemma hos mig.
Jag ville inte läman den här så
kom förbi och hämta den om du vill,
annars så kan jag lämna den imorgon.
Kram Jake"

Jag log, så snällt av honom, men jag orkade inget så jag gick upp och la mig och somnade nästan direkt.

---

Är ni nöjda? Kommentera!