Drömmen om dig del 13

Hon log och gick ut från rummet, varpå Nate kom in och satte sig på min säng. Jag tittade allvarligt på honom.
-Äh, chilla. De tycker också det är pinsamt. När de skulle snacka med mig så var det mest jag som snackade.
-Chilla? Nate. Chilla? Skojar du....jag kommer dö. Speciellt eftersom jag har bett Justin komma hit imorgon.
-Så han heter Justin. Visst ok, jag ska snacka med mamma och pappa så de inte skämmer ut dig.
Jag log och kramade honom.
-Framför din lilla älskling.
Jag släppte honom och gav honom en blick som kunde ha dödat.

Resten av kvällen pluggade jag ihjäl min stackars hjärna och till på köpet så var jag tvungen att stå ut med mammas menande blickar vid maten. Jag somnade först vi halv ett och då hade jag ändå inte pluggat in ens hälften av et jag var tvungen att kunna.

Jag vaknade på morgonen, lite tidigare än vanligt för att hinna läsa igenom allt. Jag skippade frukosten för att plugga lite till och på bussen såg jag ut som en riktig nörd, där jag satt med näsan fasttryckt i boken. Dagen gick, segare än vanligt och vid minsta rast pluggade jag och mina nya bekanta i skolan till provet. Det skulle vara den sista lektionen så det fanns mycket tid. Till sist kom provet och jag satte mig ner och krafsade ner mitt namn på pappret. jag läste igenom alla frågor och tack och lov så skulle jag kunna svara på de flesta. Jag skrev färdigt provet och gick ut ur klassrummet mot mitt skåp.
-Hej Gemma!
-Hej...? Erik va?
-Yes, vill du hänga lite ikväll?
-Upptagen....sorry
-kom igen det blir säkert roligare än det du planerat.
-Nej, det är ganska svårt att slå.
Han tog tag i min arm och drog mig bort från skåpet.
-Jo, du kommer inte ångra dig.
-Släpp mig!
-Chilla tjejen.
Han drog bort mig och jag stretade emot.
-För fan...släpp mig idiot!
Han släppte stirrade på mig och gick iväg. Jag gick tillbaka till mitt skåp, tog mina böcker och gick jag också. Jag gick ut från skolområdet och mot busshållplatsen. Jag böjde mig ner för att knyta min converse när jag ser ett par skor framför mig. Så jag tittar upp och får en smäll på kinden. Det är Erik.
-Jävla hora tror du jag inte kan göra dig illa.
Han slog till mig en gång till, i magen den här gången och efter det haglade slagen. När han lämnade mig var jag blåslagen och kunde inte röra mig. Någonstans hör jag min mobil ringa, men jag orkar inte svara. Sen blir allt svart.

När jag vaknar igen är det beckmörkt ute och i gränden där jag ligger är det öde. Jag reser mig mödosamt upp och börjar gå den långa vägen hem. Jag öppnar dörren och snubblar in. Alla vänder sig mot mig, och det blir tyst en sekund, som om världen stannat men sen började alla sprinag emot mig. Nate, mammaa, pappa och Justin. Justin? Vad gör han här?
-Vem fan gjorde detta mot dig, jag ska döda dem. Nate var vansinnig. Vem fan gjorde dig illa Gem?
-Justin, mamma börjar prata. Justin kan du snälla gå.
Han böjer sig över mig, och viskar:
-Du kommer klara dig Gemma. Annars vet jag inte vad jag ska göra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0