Drömmen om dig del 30
Jag log, så snällt av honom, men jag orkade inget så jag gick upp och la mig och somnade nästan direkt.
På morgonen vaknade jag av att min mobil ringde och det var Justin:
-Hej baby.
-Hej snygging.
-Är det ok om jag kommer nu?
-Nu?
-Ja, nu...
-Visst, jag vaknade precis men kom.
-Ses då.
-Ses.
*Klick*
Jag orkade inte gå upp så jag la i sängen tjugo minuter till. Sen kom jag på att Justin skulle komma. Jag tog en två minuters dusch och satte på mig ett par jeans med hål i och ett lila linne. Jag hann precis bli klar innan det ringde på dörren. Jag sprang (tro mig, jag sprang faktiskt) ner och öppnade. Och innan Justin hann få ut ett ord hade jag hoppat på honom och kramat honom så hårt jag kunde. Jag hade verkligen saknat honom. Vi kramades ett tag:
-Gud vad jag har saknat dig Justin.
-Jag har saknat dig med. Jag tänkte på dig under hela konserten.
-Jag älskar dig, sa jag och en liten glädjetår föll ner från mitt öga.
Jag släppte Justin och tittade på honom. Han hade på sig ett par svarta byxor och en vit munkjacka, han såg snygg ut som vanligt. Jag kunde inte låta bli. Jag kramade honom igen.
-Någon här var kramsjuk.
JAg släppte och han kysste mig intesivt. Och jag var tvungen att släppa honom för ett ögonblick för att andas. Jag skrattade till. Justin tittade frågande. Jag sket i att svara och kysste honom igen. Efter ett antal kyssar så gick vi in och jag kom på att jag var hungrig.
-Har du käkat frukost?
-Nej, kom hit så fort jag hade vaknat.
-Haha, ska jag göra ägg och bacon.
-Visst, inte till besvär?
-Skojar du? Du räddar mig från anorexia. Jag käkar bara flingor annars.
Jag gjorde ägg och bacon. Jag råkade bränna en bit bacon men det vände jag om och la på min egen tallrik. Justin märkte inget.
-Så gott!
-Jag vet, jag är också överraskad.
-Haha. Är du så dålig?
Jag visade honom min brända baconbit.
-Hur kan man bränna bacon.
Jag ryckte på axlarna.
Efter frukosten ville Justin ut så jag tog min svarta läderjacka och vita converse och stack ut. Han hade sin bil och jag gick automatiskt mot den, men Justin sa att han ville gån en promend om det var ok med mig. Hur skulle jag säga nej? Varför frågade han ens? Klart jag ville. Vi gick hand i hand hela tiden och han berättade om sin konsert och han berättade också att Usher hade blivit väldigt förtjust i mig precis som Alicia Keys och några till. Jag bara skrattade generat när han sa det.
Efter att ha gått runt i en och en halv timme och pratat så var jag hungrig igen. Justin sa att han visste en jätetbra restaurang som han ville ta mig till så vi gick och när vi kommer närmare så ser jag att det är samma restaurang som jag och Jake åt i igår. Jag fnissade men Justin fattade inget så jag lät bli att berätta. Jag ville men jag ville inte förstöra dagen. Jag visste inte hur Justin skulle reagera.
Jag beställde samma sak som igår. Och en servitris kände igen mig och blinkade mot mig. Justin fatatde fortfarande noll, utom att han tyckte det var konstigt men han sa inget.
Mitt under den tidiga lunchen så hörde jag mitt namn kallas. Både jag och Justin tittade bort där det hade hörts. Det var Jake. Han småsprang emot vårt bord på uteserveringen och kramade mig. Justin mulnade och ännu värre blev det när Jake pussade mig på kinden.
-Hey, vad gör du. Justin hade ställt sig upp.
-Justin, det gör inget. Jag försökte få honom att lyssna men varken han eller Jake lyssnade. Justin kavlade upp sina ärmar och stirrade på Jake.
-Inte som om det är din tjej.
-Det är det faktiskt.
-Sorry man, men det var bara en puss på kinden. Ta det lungt.
Justin skulle slå till Jake men jag ställde mig framför honom och smekte honom på kinden.
-Justin sluta. Snälla. sa jag bedjande och han lyssnade.
Sen vände jag mig om mot Jake och gav honom en blick som var menad som ett förlåt. Han blinkade glatt med ena ögat och gick därifrån. Inget hade hänt, tack och lov för det.
-Vem var det? Justin var fortfarande sur och nu ville han veta.
-Jake, en kille jag träffade första dagen du var i Miami.
-Så när jag är borta så är du med andra killar.
-Justin han är bara en vän. Och det hade du itne sagt om det var en tjej. Snälla släpp det.
-Som du vill. Men om jag ser honom igen....
Jag skrattade och log mot Justin.
-Vad?
-Jag älskar dig. Du är så söt när du är avundsjuk.
-Jag är inte avundsjuk!
-Ok, vi säger det, sa jag och kysste honom på munnen och sen viskade jag, Men det är dig jag älskar, inte honom.
Kommentera!!!!
På morgonen vaknade jag av att min mobil ringde och det var Justin:
-Hej baby.
-Hej snygging.
-Är det ok om jag kommer nu?
-Nu?
-Ja, nu...
-Visst, jag vaknade precis men kom.
-Ses då.
-Ses.
*Klick*
Jag orkade inte gå upp så jag la i sängen tjugo minuter till. Sen kom jag på att Justin skulle komma. Jag tog en två minuters dusch och satte på mig ett par jeans med hål i och ett lila linne. Jag hann precis bli klar innan det ringde på dörren. Jag sprang (tro mig, jag sprang faktiskt) ner och öppnade. Och innan Justin hann få ut ett ord hade jag hoppat på honom och kramat honom så hårt jag kunde. Jag hade verkligen saknat honom. Vi kramades ett tag:
-Gud vad jag har saknat dig Justin.
-Jag har saknat dig med. Jag tänkte på dig under hela konserten.
-Jag älskar dig, sa jag och en liten glädjetår föll ner från mitt öga.
Jag släppte Justin och tittade på honom. Han hade på sig ett par svarta byxor och en vit munkjacka, han såg snygg ut som vanligt. Jag kunde inte låta bli. Jag kramade honom igen.
-Någon här var kramsjuk.
JAg släppte och han kysste mig intesivt. Och jag var tvungen att släppa honom för ett ögonblick för att andas. Jag skrattade till. Justin tittade frågande. Jag sket i att svara och kysste honom igen. Efter ett antal kyssar så gick vi in och jag kom på att jag var hungrig.
-Har du käkat frukost?
-Nej, kom hit så fort jag hade vaknat.
-Haha, ska jag göra ägg och bacon.
-Visst, inte till besvär?
-Skojar du? Du räddar mig från anorexia. Jag käkar bara flingor annars.
Jag gjorde ägg och bacon. Jag råkade bränna en bit bacon men det vände jag om och la på min egen tallrik. Justin märkte inget.
-Så gott!
-Jag vet, jag är också överraskad.
-Haha. Är du så dålig?
Jag visade honom min brända baconbit.
-Hur kan man bränna bacon.
Jag ryckte på axlarna.
Efter frukosten ville Justin ut så jag tog min svarta läderjacka och vita converse och stack ut. Han hade sin bil och jag gick automatiskt mot den, men Justin sa att han ville gån en promend om det var ok med mig. Hur skulle jag säga nej? Varför frågade han ens? Klart jag ville. Vi gick hand i hand hela tiden och han berättade om sin konsert och han berättade också att Usher hade blivit väldigt förtjust i mig precis som Alicia Keys och några till. Jag bara skrattade generat när han sa det.
Efter att ha gått runt i en och en halv timme och pratat så var jag hungrig igen. Justin sa att han visste en jätetbra restaurang som han ville ta mig till så vi gick och när vi kommer närmare så ser jag att det är samma restaurang som jag och Jake åt i igår. Jag fnissade men Justin fattade inget så jag lät bli att berätta. Jag ville men jag ville inte förstöra dagen. Jag visste inte hur Justin skulle reagera.
Jag beställde samma sak som igår. Och en servitris kände igen mig och blinkade mot mig. Justin fatatde fortfarande noll, utom att han tyckte det var konstigt men han sa inget.
Mitt under den tidiga lunchen så hörde jag mitt namn kallas. Både jag och Justin tittade bort där det hade hörts. Det var Jake. Han småsprang emot vårt bord på uteserveringen och kramade mig. Justin mulnade och ännu värre blev det när Jake pussade mig på kinden.
-Hey, vad gör du. Justin hade ställt sig upp.
-Justin, det gör inget. Jag försökte få honom att lyssna men varken han eller Jake lyssnade. Justin kavlade upp sina ärmar och stirrade på Jake.
-Inte som om det är din tjej.
-Det är det faktiskt.
-Sorry man, men det var bara en puss på kinden. Ta det lungt.
Justin skulle slå till Jake men jag ställde mig framför honom och smekte honom på kinden.
-Justin sluta. Snälla. sa jag bedjande och han lyssnade.
Sen vände jag mig om mot Jake och gav honom en blick som var menad som ett förlåt. Han blinkade glatt med ena ögat och gick därifrån. Inget hade hänt, tack och lov för det.
-Vem var det? Justin var fortfarande sur och nu ville han veta.
-Jake, en kille jag träffade första dagen du var i Miami.
-Så när jag är borta så är du med andra killar.
-Justin han är bara en vän. Och det hade du itne sagt om det var en tjej. Snälla släpp det.
-Som du vill. Men om jag ser honom igen....
Jag skrattade och log mot Justin.
-Vad?
-Jag älskar dig. Du är så söt när du är avundsjuk.
-Jag är inte avundsjuk!
-Ok, vi säger det, sa jag och kysste honom på munnen och sen viskade jag, Men det är dig jag älskar, inte honom.
Kommentera!!!!
Kommentarer
Trackback
